måndag 21 december 2009

En dag då allt kändes fel, för att sedan kännas rätt!

två bekymrade rynkor
på en fårad panna
ett ögonbryn som höjs
avslöjar ögats skymning
en stilla ihop skrynklad mun
en tystnad som berättar vad det andra ögat inte vill säga
det själen redan vet
ett suddigt stirrande
en tunga som lättar på munnens obefintliga rörelser
en blick som förstår
två ögonbryn som höjs
några osammanhängande rörelser
ett språng
en spegel som nu visar verkligheten
ett utropstecken som solens strålar visar skimrande
för att just denna dag är betydelsefull

Inga kommentarer: