Alltså jag fattar inte grejen med att bara vara, jag vill ju uppleva. Livet står still, det var inte det här som jag i min ensamhet planerade. Jag låg där själv och konverserade med min hjärna. En plan var skapad och sedan bar det ut i vilda världen. Bara ett enda problem, den var inte så vild som jag hoppades på. Jag föddes till ett kallt och blåsigt Vänersborg. Hösten 1990.
Att leva med dessa förväntningar som jag har på världen, det är inte lätt. Jag sitter nu här lite mer än 19 år senare och undrar. När jag ska förstå att det inte är min kära planet som kommer servera mig min dröm, utan JAG som måste skapa historian. JAG som måste ta mitt eget liv i kragen. Ja, jag vill att just detta livet, mitt liv nu, ska vara det liv som ploppar upp oavbrutet i mitt nästa liv, likt en irriterande fluga. Påminner om händelser och lärda känslor och förmågor.
Just detta livet ska bli speciellt, jag vet det bara!
Tror jag väntar ett tag till på ett underverk, sen får dessa boots start walking och det illa kvickt! JAG VILL LEVA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar